Först närstående och dig själv med ADHD.

Hej,
som sagt har jag hjälp nu utanför hemmet. Jag gick ner mig en hel del av stressen runt mig. Så aggression problemen stod upp från ADHD diagnosen, samt blev jag väldigt impulsiv så får special hjälp. Den bipolära fick mig att gå i högvarv sen ramlade jag ner på bott och fick mycket ångest attacker. Så det blev en röra med att ADHD diagnosen samt bipolära diagnosen. ADHD diagnosen fick mig att få impulser i samband med att jag var så ångest fylld av min bipolära. Jag såg själv att jag behövde ta lite hjälp och att jag kanske behövde höja mediciner. Jag tog hjälpen och rätt hade jag. Medicinerna behövdes höjas och ändras lite. Jag blev så glad att jag själv kände av kroppen så bra denna gång.
Men som sagt för oss med diagnoser tar det betydligt längre tid att lära känna sig själv. För mig tog det 18 hela år. Men lång väg har jag kvar och lära mig känna av kroppen. Men vi alla kan, lita på dig själv och låt det ta den tid det tar. Vi är ju människor vi också. Vi har också känslor men vi lär oss under olika lång tid att känna av våra kroppar och signaler. Du som kanske har ADHD eller en annan diagnos. Just du kommer också kunna detta men låt det ta sin tid vi klarar så mycket mera än vi tror. Men som jag sa för mig tog det 18år att känna varnings signaler som andra kanske gör redan i ungdomen. Men jag fick min diagnos redan vid 9års ålder och det är nu jag förstår mera. Jag lärde mig i somras att känna av när jag blev för hyper aktiv och behövde fylla på med en 10mg ritalin.
(Ritalinen har jag för ADHD. )
Men än ibland kan jag ha lite svårt med att känna när det behövs. Men oftast kan jag känna av det. Det är också en grej som tagit mig MÅNGA ÅR. Men ge inte upp du kommer också klara av det. Du är också stark. Men ibland kan det kännas hopplöst då folk inte förstår dig rätt. Kanske kan det vara i skolan, jobbet eller på någon annan plats. Då du klarade något igår men idag glömt det helt hur man tex räknade ut ett matte tal?

Du har säkert fått höra dessa meningar många gånger.

"Men du igår klarade du av detta. sätt dig ner och försök eller byt sida i boken"

"Nu slutar du krångla jag vet mycket väl att du klarar av detta."

"Du kan bara du vill"

Det var några exempel. Men med ADHD så glömmer man lätt saker. Det är inte bara du. Det är jag också och många andra. Eller du kanske har fått höra någon gång från någon som ställer krav på dig att du ska göra tio saker. Sen tittar du på pappret eller tavlan eller vad det nu kan vara. Där det står alla tio saker du ska göra och tänker. "SKA JAG GÖRA ALLT DET DÄR"
Sen säger du kanske
"jag kan Inte det där" eller så kanske du säger. "Ska jag göra allt det där aldrig".
Varför du säger så är inte för att du inte vill. Eller att du kanske inte kan. Antingen kan du eller inte. Men med diagnosen ADHD. Eller autistisk diagnos av något slag. Så ser man bara ett stort berg med saker någon kräver att du ska kunna. Där låser man sig och vill inte ens försöka. Det är på grund av våra svårigheter. Vi klarar inte samma krav. Det blir för mycket och då kan det sluta med att man får ett hysteriskt utbrott eller också blir ledsen att man inte klarar det alla andra gör. Men du kanske klarar en grej innan det blir en karusell i hjärnan. Tänk tyst i din hjärna då. "Nu var jag riktigt duktig jag klarade en av sakerna från alla dessa krav" sen försöka tänka bort vad alla andra säger och tycker. Du var ju duktig och klarade en sak. Eller så kanske du försökte klara en av grejerna du fått krav på dig men kanske inte klara det. Då tänker du samma visa. "Jag är så duktig jag försöker. Nästa gång kanske jag klarar av detta fast mina svårigheter." Tänk bara att du är bäst som försöker. Låt inte någon förstöra din stolthet fast dina diagnoser gör det svårare. Du är bäst på ditt sätt!
Du kommer klara mera med tiden. Låt det ta den tid JUST DU BEHÖVER. Det kommer komma en dag du klarar mera och mera.

/Eugenia